Ur vilan mot nästa äventyr

Mina mål är slut för året. Mitt sista mål var Markusloppet och det var i oktober. Efter det var det som att all kraft gick ur kroppen. Det gjorde ont i musklerna, det blev en kamp att komma ut ens på en liten runda och det kändes lite tråkigt att springa. Det gick t.o.m. så långt att jag under en 10 km runda helt sonika stannade efter c:a 8 km och gick sista biten. Det kändes helt meningslöst och tråkigt. Nu har jag som tur är kommit ur den värsta svackan och de två - tre rundorna jag tar på vecka nu känns bra. Jag njuter av löpningen igen.

Jag har dock bestämt att testa en ny taktik denna vintern. Det är helt banbrytande. Det är en ny metod som kallas styrketräning. Ja, nu är det kanske några utvecklingsbenägna som har testat detta tidigare och inte tycker detta är så nytt, men för mig är det det. Jag verkligen hatar styrketräning och bara tanken att träna på ett gym gör att jag längtar efter chipspåsen och soffan. Ska jag klara av styrketräning får det bli styrketräning jag klarar hemma eller under de korta löpturerna.

Bilden är från http://posemand.dk

Som grund kommer jag ha adventsövningarna som Pøsemand kommer ge ut där första övningen är klassiska knäböj. Vi har lite diskussioner här hemma om hur man ska göra knäböj där jag på många ställen (styrketräning för löpare) ser att man ska gå ner så långt man kan, medan min fru (som tränat en hel del i gruppträning) säger att man absolut inte får gå ner mer än till 90 grader. Vad gäller? Ingen aning, vad säger ni? Dessa övningar kommer jag kombinera med styrke- och backträning ute i löpspåret där backar och trappor kommer slitas hårt på.

Vi får se i vår om man strategi får någon effekt. Jag vet egentligen inte vad syftet med detta är, men jag inbillar mig att jag kommer orka springa längre och kanske också kan börja trycka ner mina tider lite, något som jag egentligen aldrig har funderat på tidigare.