måndag 21 oktober 2013

En del av leken

Mindre än en vecka kvar till Markusloppet. För någon vecka sedan hörde ni mig gnälla över en förkylning. Den gick så klart över, men det blev ett break i löpningen. Kanske ett behövligt break dock, för kroppen kändes stark efteråt.

Jag gick ut långsamt, precis som sig bör och la på lite varje dag. Det blev en 2 timmars runda i bokskogen som kändes kanon och helgen efter, förra lördagen, var det dags för den sista lite längre passet. Jag hängde på Stigarna ut i Torup och fick lite extra teknikträning för att köra upp- och nedförslöpor. Dessutom hade de flesta i gruppen sprungit Markusloppet tidigare och kunde ge lite bra tips och råd. Det kändes riktigt bra. Jag var tillbaka. Markusloppet skulle bli tufft, men jag skulle njuta av vartenda steg. Det var så jag tänkte. Det var så kroppen berättade för mig att det skulle bli.

Sen kom nästa käftsmäll. Onsdag morgon och halsen kändes som ett rivjärn. Och det verkade dessutom vara en seg en. Idag måndag känner jag hur virusen hänger i mina luftvägar som om det vore en taskig pub som man inte behöver lämna. Viruset hänger där och gör andningen tung. Med detta kommer också hostan från Hades som gör att revben och mage börjar ömma av ansträngning.

Det känns oerhört irriterande. Jag har fortfarande lite hopp om att förkylningen ska ge sig iväg och att jag kan springa loppet på lördag, men hoppet är litet. Det som är så otroligt irriterande är att man ägnat så lång tid åt att träna så hårt för att klara detta och så ska en sådan här sak stjälpa det hela. Jag känner mig inte ens sjuk. Men jag antar att det är en del av leken och det får man lära sig hantera.

Denna vecka blir det mycket vila, mycket te och mycket hopp. Ses jag och stigarna längs Skåneleden på lördag? Det får vi se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar